Forskning har bidragit till den förbättrade prognosen, med nya kliniska rutiner och bättre diagnostik. Idag finns också en ny behandlingsmetod, så kallad kylbehandling, vilket innebär att ett drabbat barn kyls ned till 33,5 grader under 72 timmar. Nedkylningen ger en minskad risk för hjärnskada för barn drabbade av syrebrist vid förlossningen.

Sedan några år finns nationella riktlinjer för att behandla barnen med hypotermi, det vill säga sänka kroppstemperaturen till 33,5 grader under 72 timmar. Boubou Hallberg visar att det trots riktlinjerna är stora skillnader i landet hur metoden används.

Läs hela avhandlingen här.

SvD.se har också skrivit om detta, i denna och i denna artikel.

Vi kommer att referera rapporten i större detalj när den blir offentlig.

Redan nu kan man dra en enkel slutsats – rapporten understryker behovet av mer forskning för att risker kopplade till för tidig födsel ska minska. Ökad kunskap om varför dessa skador uppkommer kan leda till att färre drabbas.

Källa: SvD 5/5 och 6/5.

Forskningen som presenteras i Läkartidningen omfattar personer som föddes 1987-88 med en födelsevikt under 1,5 kg. Trots att olika problem som synnedsättning och lågt IQ <70 förekom oftare hos unga vuxna födda för tidigt, värderade de sin hälsa och livskvalitet som jämförbar med jämnåriga.

Artikeln i Läkartidningen kan läsas här.

Anledningen till artikeln är Gåvoincitamentsutredningen, en utredning initierad av regeringen 2008 och som presenterade sommaren 2009. Professorerna Gustaf Lindencrona, Jan Nilsson och Gunnar Öquist vid Kungliga Vetenskapsakademien skriver på Brännpunkt att privata donationer bör skattebefrias. Så är fallet i flertalet andra europeiska länder och USA.

Även om Lilla barnets fond inte tar ställning i frågan är diskussionen är intressant. Vår insamling baseras på små och enstaka större privata gåvor.

I debattartikeln har forskarna fint sammanfattat vad gåvor betyder för samspelet mellan forskare och allmänhet.

”Donationer förmedlar impulser från samhället – via enskilda givare, välgörande organisationer och företag – om väsentliga behov och frågor till forskarna. En forskningsfinansiering som delvis har sin bas i privata insatser ger en mångsidigare och bredare kontakt mellan forskning och samhälle”

Om du vill stödja Lilla barnets fond, klicka i menyraden ovan, på ”Skänk en gåva” eller ”Bli medlem”.

Hela artikeln kan läsas här, på SvD.se.

En magnetkamera bullrar mycket och de hörselskydd som används för vuxna fungerar sämre på nyfödda barn.

Svenska forskare har konstruerat en ljuddämpande huv, en enkel styrofoam-tunnel, som markant minskar buller.

Läs den vetenskapliga sammanfattningen av undersökningen här.

Forskningen talar för att pojkar är mer omogna och därför är mindre robusta för de prövningar det innebär att vara nyfödd.

I en kommentar till Svenska Dagbladet säger Emma Elsmén Steen:

En framtidsvision är att kunna individanpassa vården så mycket som möjligt. Ett exempel är att ge olika doser medicin till flickor och pojkar, eller hitta någon medicin som är könsanpassad. Men det behövs mer kunskap för att nå dit.

Mer information om avhandlingen kan läsas på SvD.se och i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Barn som uppnått tiden de var beräknade att födas (”fullgången tid”) och som har en normal undersökning av hjärnan med ultraljud, de har också med stor sannolikhet även har en normal bild på hjärnan vid magnetkameraundersökning.

Att hjärnan ser normal ut vid undersökning med ultraljud eller magnetkamera talar för att barnet kommer att utvecklas normalt.

Läs den vetenskapliga sammanfattningen av undersökningen  här.

Syrebrist vid förlossningen är ovanligt men drabbade barn riskerar bland annat CP-skada eller att till och med avlida i sviterna efter syrebristen.

Hjärnskador efter komplicerade förlossningar beror till stor del på processer som fortgår även efter att själva syrebristen upphört. Idén bakom nedkylning är att en sänkt kroppstemperatur gör dessa sekundära processer mindre aktiva, med begränsad hjärnskada som följd. Djurförsök har ingivit stor optimism att metoden kan fungera som ”skydd” för hjärnan.

Den aktuella undersökningen visar visserligen att risken att dö efter syrebrist inte minskar med nedkylning. Däremot, bland barn som överlever ökar chansen 1.5 gånger att barnet klarar sig utan hjärnskada.

Läs den vetenskapliga sammanfattningen av undersökningen här!

Äldre studier från andra länder har visat att tarmfloran hos för tidigt födda barn blir onormal under vårdtiden på neonatalavdelningen, vilket kan påverka tarmens utveckling negativt.

Den nya svenska studien visar dock att barn som vårdades i Umeå redan tidigt fick ”hälsosamma” bakterier i tarmen (laktobaciller och bifidobakterier). Enligt forskarna kan detta bero på att barn på svenska neonatalavdelningar, till skillnad från i många andra länder, får sin egen mammas bröstmjölk redan under de första levnadsdagarna.

Du kan läsa den vetenskapliga sammanfattningen här.

Studien är ett nationellt samarbetsprojekt där uppgifter samlades in om alla förlossningar mellan graviditetsvecka 22 till 26. Under tidsperioden föddes 1011 barn varav 707 överlevde fram till sin ettårsdag. Vilken vecka barnet fötts i spelade dock stor roll för risken att dö. Endast 10 procent klarade sig bland barn födda i vecka 22 medan 85 procent överlevde av barn födda i vecka 26.

– Att vi ser en högre överlevnad tror vi hänger samman med att vi i Sverige lyckats centralisera vården av för tidigt födda till specialiserade regionkliniker samt att vi har ett bra samarbete mellan förlossningsvård och barnläkare liksom mellan olika sjukhus, säger professor Mikael Norman till tidningen Dagens Medicin.

Källa: JAMA och Dagens Medicin.