Under besöket fick Prins Carl Philip träffa personal och föräldrar, och även delta när personalen tränade återupplivning på en avancerad babysimulator.

Förutom i vårt pressmeddelande, kan man läsa om besöket i Aftonbladet och i Svensk Damtidning.

Aftonbladet gjorde också ett inslag i deras webb-TV-kanal som visas nedan.

Apropå sin historia skriver mamman Stéfanie Feldmann Olofsson i ett brev till oss:

…vår historia som varje dag, året runt, skänker tacksamet i vårt föräldraskap, för vården och forskningen vi fått ta del av – som var avgörande för att vi fick behålla båda våra barn.

Stéfanie är också en av initiativtagarna bakom Lilla barnets tavla som man köpa via vår hemsida. Klicka här för att läsa mer om den!

TV-serien Sjukhuset på TV3 ger en inblick i hur en dag på ”neo” kan se ut. Se avsnittet nedan!

Stöd Lilla barnets fond som samlar in pengar till förmån för forskning om nyfödda barns sjukdomar.
Skänka 50 kronor genom att sms:a ”lillabarnet” till 72901.

Vi kommer att referera rapporten i större detalj när den blir offentlig.

Redan nu kan man dra en enkel slutsats – rapporten understryker behovet av mer forskning för att risker kopplade till för tidig födsel ska minska. Ökad kunskap om varför dessa skador uppkommer kan leda till att färre drabbas.

Källa: SvD 5/5 och 6/5.

Att bli förälder till ett för tidigt fött barn är en omvälvande upplevelse. Barnet är pyttelitet, behöver mycket sjukvård och riskerar att få men för livet.

För neonatalvården innebär arbetet med  för tidigt födda barn ofta stora och svåra frågor om gränsdragningar.

Den dokumentärfilm som SVT sänder 17/1 kl 20-21 rekommenderas varmt.

Nedanstående videoklipp från SVT play ger ytterligare förhandsinformation om filmen.

Sverige är världsledande på att rädda för tidigt födda barn. Men till vilket pris? Vetenskapen tänjer ständigt på gränserna för liv och död. Vilka etiska dilemman ställer det oss inför, och vem ska bestämma när det är dags att stänga av respiratorn?

I programmet medverkar bland andra Mats Blennow, barnläkare på Karolinska-Huddinge och ordförande i forskningsnämnden i Lilla barnets fond, samt Ankie Harris, ”prematur”-förälder och en av initiativtagarna till Lilla barnets fond.

Läs mer på SVT.se.

PNQ är ett viktigt instrument för forskning som gör att vi kan att lära mer om nyfödda barn och deras problem i samband med födelsen.

På PNQ’s hemsida (www.pnq.se) finns sammanfattningar för allmänheten om svensk neonatalvården.

Studien är ett nationellt samarbetsprojekt där uppgifter samlades in om alla förlossningar mellan graviditetsvecka 22 till 26. Under tidsperioden föddes 1011 barn varav 707 överlevde fram till sin ettårsdag. Vilken vecka barnet fötts i spelade dock stor roll för risken att dö. Endast 10 procent klarade sig bland barn födda i vecka 22 medan 85 procent överlevde av barn födda i vecka 26.

– Att vi ser en högre överlevnad tror vi hänger samman med att vi i Sverige lyckats centralisera vården av för tidigt födda till specialiserade regionkliniker samt att vi har ett bra samarbete mellan förlossningsvård och barnläkare liksom mellan olika sjukhus, säger professor Mikael Norman till tidningen Dagens Medicin.

Källa: JAMA och Dagens Medicin.

Malou von Sivers kommer att intervjua Ankie och Kevin Harris som fick en för tidigt född son för ett år sedan. Ankie Harris är också en av initiativtagarna till Lilla barnets fond. I programmet medverkar även läkaren Boubou Hallberg, Karolinska universitetssjukhuset.

Läs mer om programmet här.

Ungefär vart tionde nyfött barn läggs in på en neonatalavdelning. Det betyder att fler än tiotusen barn blir ”patienter”, varje år! Av dessa är nästan hälften för tidigt födda. De övriga barnen kan ha drabbats av olika komplikationer, till exempel andningsproblem, gulsot eller infektioner. Några procent av alla barn föds också med någon form av missbildning, som gomspalt, hjärtfel eller Downs syndrom. Många av de barnen vistas på BB som de flesta andra barn, men de behöver extra stöd och omsorg, både under nyföddhetsperioden och senare i livet.

Vården av nyfödda är oerhört viktig. Den ohälsa som drabbar nyfödda barn kan leda till handikapp för resten av livet. Det är uppenbart att svåra komplikationer vid förlossningen eller sjukdomar hos de barn, som föddes mycket för tidigt, kan leda till bestående men. Nya undersökningar har dessutom visat att faktorer under foster- och nyföddhetsperioden kan öka risken för folksjukdomar som högt blodtryck, vuxendiabetes, stroke och schizofreni.

Att barn dör i samband med förlossningen, föds extremt för tidigt och drabbas av neurologiska funktionshinder, eller att förlossningen kompliceras av syrebrist utgör en oerhört stor utmaning för familjen, för sjukvården och för samhället.

Vi behöver bättre sätt att förutsäga, förebygga och behandla nyföddas ohälsa, för att öka möjligheterna till ett långt och friskt liv även för barn som har fått en tuff start i livet. Vården kan emellertid utvecklas endast genom ny kunskap. Därför är det utomordentligt betydelsefullt att satsa på forskning som rör det nyfödda barnet.

I dag är forskningens resurser inom området mycket små. En av anledningarna är att det saknas en stor, riksomfattande välgörenhetsfond som stöder forskning om nyfödda barn. I och med att vi nu har grundat Lilla barnets fond har vi beslutat oss för att ändra på detta.

Hugo Lagercrantz, professor och överläkare
Stefan Johansson, biträdande överläkare

Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Karolinska universitetssjukhuset
Stockholm