Följande personer har tilldelats anslag från Lilla barnets fond:

• professor Agneta Holmäng, för projektet ”Programmering av det metabola syndromet och typ 2 diabetes – betydelse av maternella faktorer och tidig barndom”
• professor Fredrik Serenius, för projektet ”Riskfaktorer och prognos på längre sikt hos barn födda vid <27 graviditetsveckor i Sverige 2004-2007 (EXPRESS STUDIEN) – uppföljning vid 6,5 års ålder”
• dr Boubou Hallberg, för projektet ”Nya strategier för neonatal neuroprotektion vid hjärnskada orsakad av syrebrist i samband med förlossning: Implementering och långtidsuppföljning”
• dr Snjolaug Sveinsdottir, för projektet ”Skadliga och skyddande mekanismer vid hjärnblödning hos prematurfödda barn. Det fria hemoglobinets roll vid utveckling av hjärnskada och den skyddande effekten av alfa-1-mikroglobulin”
• dr Ola Andersson, för projektet ”Långsiktiga utvecklingseffekter av fördröjd jämfört med tidig avnavling hos fullgångna svenska barn”
• dr Titus Schlinzig, för projected ”Epigenetics of Being Born – Clinical Studies”

Klicka här för att läsa pressmeddelandet.

I Dagens Nyheter skriver Lena Jacobsson och Hugo Lagercranzt, styrelsemedlem i Lilla barnets fond, om för tidigt födda barn och deras behov av fortsatt stöd efter tiden på neonatalavdelning, ett stöd från samhället som alltid inte finns där.

Naturligtvis är det allra bästa att vården utvecklas mer så att färre barn drabbas av komplikationer som sätter livslånga spår.

Lilla barnets fond samlar in pengar till forskning om nyfödda barn och deras framtida hälsa. Vår insamling är ännu liten, i är kommer fonden att dela ut 300.000 kronor, men vårt mål är att bli så stora att vi nämns i samma sammanhang som till exempel Cancerfonden och Hjärtlungfonden.

Stöd oss genom att bli medlem, skicka en gåva, eller skänk 50 kronor genom att SMSa ”lillabarnet” till 72901

Alla forskare som sökt pengar till forskning kommer att meddelas den närmaste tiden huruvida de fått eller inte fått anslag.

Särskilt glädjande i år är att så många som 35 ansökningar skickades in. Mer än 8 miljoner söktes!

Även om Lilla barnets fond i år kan dela ut 305.000 kronor, 15% mer än förra året, är behovet av forskningspengar till nyföddas sjukdomar stort.

Därför – stöd Lilla barnets fond! Du kan bli medlem, ge en gåva eller skänka 50 kronor genom att sms:a ”lillabarnet” till 72901.

Nu pågår försök att tillföra denna tillväxtfaktor till denna grupp för tidigt födda barn. Målet är att normalisera nivån av IGF-1 och därigenom minska risken för onormal utveckling av hjärnan.

Läs mer på hemsidan Aktuellt om Vetenskap och Hälsa.

Forskning har bidragit till den förbättrade prognosen, med nya kliniska rutiner och bättre diagnostik. Idag finns också en ny behandlingsmetod, så kallad kylbehandling, vilket innebär att ett drabbat barn kyls ned till 33,5 grader under 72 timmar. Nedkylningen ger en minskad risk för hjärnskada för barn drabbade av syrebrist vid förlossningen.

Sedan några år finns nationella riktlinjer för att behandla barnen med hypotermi, det vill säga sänka kroppstemperaturen till 33,5 grader under 72 timmar. Boubou Hallberg visar att det trots riktlinjerna är stora skillnader i landet hur metoden används.

Läs hela avhandlingen här.

SvD.se har också skrivit om detta, i denna och i denna artikel.

Vi kommer att referera rapporten i större detalj när den blir offentlig.

Redan nu kan man dra en enkel slutsats – rapporten understryker behovet av mer forskning för att risker kopplade till för tidig födsel ska minska. Ökad kunskap om varför dessa skador uppkommer kan leda till att färre drabbas.

Källa: SvD 5/5 och 6/5.

Forskningen som presenteras i Läkartidningen omfattar personer som föddes 1987-88 med en födelsevikt under 1,5 kg. Trots att olika problem som synnedsättning och lågt IQ <70 förekom oftare hos unga vuxna födda för tidigt, värderade de sin hälsa och livskvalitet som jämförbar med jämnåriga.

Artikeln i Läkartidningen kan läsas här.

Anledningen till artikeln är Gåvoincitamentsutredningen, en utredning initierad av regeringen 2008 och som presenterade sommaren 2009. Professorerna Gustaf Lindencrona, Jan Nilsson och Gunnar Öquist vid Kungliga Vetenskapsakademien skriver på Brännpunkt att privata donationer bör skattebefrias. Så är fallet i flertalet andra europeiska länder och USA.

Även om Lilla barnets fond inte tar ställning i frågan är diskussionen är intressant. Vår insamling baseras på små och enstaka större privata gåvor.

I debattartikeln har forskarna fint sammanfattat vad gåvor betyder för samspelet mellan forskare och allmänhet.

”Donationer förmedlar impulser från samhället – via enskilda givare, välgörande organisationer och företag – om väsentliga behov och frågor till forskarna. En forskningsfinansiering som delvis har sin bas i privata insatser ger en mångsidigare och bredare kontakt mellan forskning och samhälle”

Om du vill stödja Lilla barnets fond, klicka i menyraden ovan, på ”Skänk en gåva” eller ”Bli medlem”.

Hela artikeln kan läsas här, på SvD.se.

En magnetkamera bullrar mycket och de hörselskydd som används för vuxna fungerar sämre på nyfödda barn.

Svenska forskare har konstruerat en ljuddämpande huv, en enkel styrofoam-tunnel, som markant minskar buller.

Läs den vetenskapliga sammanfattningen av undersökningen här.

Forskningen talar för att pojkar är mer omogna och därför är mindre robusta för de prövningar det innebär att vara nyfödd.

I en kommentar till Svenska Dagbladet säger Emma Elsmén Steen:

En framtidsvision är att kunna individanpassa vården så mycket som möjligt. Ett exempel är att ge olika doser medicin till flickor och pojkar, eller hitta någon medicin som är könsanpassad. Men det behövs mer kunskap för att nå dit.

Mer information om avhandlingen kan läsas på SvD.se och i ett pressmeddelande från Lunds universitet.