Välgörenhetsauktionen är ett initiativ taget av en förälder och den kommer att ske i samband med ett event på Bilkompaniet i Kalmar.

Vi i Lilla barnets fond skickar vårt varmaste tack!

Hederspriser har delats ut till:

• Anders Mac Key, Trollhättan
• Andreas Hansson, Floda
• Dierk Feldmann, Staffanstorp
• Philip Lee, Malmö
• Ida Rodriguez, Lund
• Annika Axrud, Handen
• Johanna Östlund, Handen
• Maria Möller, Ystad

Stort grattis till er alla!

Nästa år kommer Lilla barnets fond att upprepa kampanjen. Håll utkik på www.lillabarnet.se, eller följ oss på Facebook (här) och Twitter (här).

Apropå sin historia skriver mamman Stéfanie Feldmann Olofsson i ett brev till oss:

…vår historia som varje dag, året runt, skänker tacksamet i vårt föräldraskap, för vården och forskningen vi fått ta del av – som var avgörande för att vi fick behålla båda våra barn.

Stéfanie är också en av initiativtagarna bakom Lilla barnets tavla som man köpa via vår hemsida. Klicka här för att läsa mer om den!

Idén är dels att skapa uppmärksamhet kring föräldraskapet som sådant, dels att sprida kunskap om att Lilla barnets fond.

Läs mer på webbplatserna lillabarnet.se/mamma och lillabarnet.se/pappa.

Det är många som på olika sätt bidragit till att denna kampanj kunnat sjösättas. Men utan våra partners skulle den inte blivit av.
Därför – vårt varm tack till Clarion Sign Hotel, OrionPharma, Marcus Birro och Karin Wahlberg.

I Dagens Nyheter skriver Lena Jacobsson och Hugo Lagercranzt, styrelsemedlem i Lilla barnets fond, om för tidigt födda barn och deras behov av fortsatt stöd efter tiden på neonatalavdelning, ett stöd från samhället som alltid inte finns där.

Naturligtvis är det allra bästa att vården utvecklas mer så att färre barn drabbas av komplikationer som sätter livslånga spår.

Lilla barnets fond samlar in pengar till forskning om nyfödda barn och deras framtida hälsa. Vår insamling är ännu liten, i är kommer fonden att dela ut 300.000 kronor, men vårt mål är att bli så stora att vi nämns i samma sammanhang som till exempel Cancerfonden och Hjärtlungfonden.

Stöd oss genom att bli medlem, skicka en gåva, eller skänk 50 kronor genom att SMSa ”lillabarnet” till 72901

Camilla har fått två barn med funktionshinder som vårdats på Norrlands universitetssjukhus i Umeå, varav det ena barnet ”finns i himlen idag”.

Hälften av intäkterna från föreläsningarna skänker Camilla Edvardsen till Lilla barnets fond. Den andra halvan ger hon till Åselekören HemKÖRt.

Så detta är inget projekt som jag personligen kommer tjäna pengar på, utan min belöning är att kunna stötta och inspirera andra till att man faktiskt klarar mer än vad man tror!

Camilla, varmt tack!

Föräldrarna till Theo tog kontakt med oss med frågan om de fick länka till Lilla barnets fond från bloggen Theoboy2010 som handlar om deras lilla son. Givetvis blev svaret Ja.

Ju fler som får upp ögonen för Lilla barnets fond, desto mer forskning om nyfödda barn kommer vi att kunna stödja. Endast med ökad kunskap (genom forskning!) kan vården utvecklas och bättre ta hand om nyfödda som behöver neonatalvård.

Om du som läser detta har en hemsida eller blogg, länka gärna till oss (www.lillabarnet.se). Om du behöver mer information om Lilla barnets fond, tag gärna kontakt på info@lillabarnet.se

Över hela världen uppmärksammas att många barn föds för tidigt, i Sverige cirka 6 procent av alla nyfödda barn.

Flera föräldraföreningar arrangerar aktiviteter, bland annat i Stockholm och Uppsala.

Lilla barnets fond stödjer forskning om för tidigt födda barn.
Bidra med en gåva eller bli stödmedlem!

Malou von Sivers kommer att intervjua Ankie och Kevin Harris som fick en för tidigt född son för ett år sedan. Ankie Harris är också en av initiativtagarna till Lilla barnets fond. I programmet medverkar även läkaren Boubou Hallberg, Karolinska universitetssjukhuset.

Läs mer om programmet här.

Och, även om det hör till ovanligheterna, föds varje dag barn som behöver mycket avancerad intensivvård på grund av medfödda sjukdomar, svåra förlossningskomplikationer eller extremt för tidig födsel.

Att få ett nyfött barn som inte åker till BB utan måste vårdas på neonatalavdelning är ofta en mycket omtumlande upplevelse för föräldrarna. Många upplever också en stark oro inför framtiden, att barnet inte ska bli friskt. I detta sammanhang kan forskning spela en viktig roll. Ökad kunskap utvecklar vården och ökar chansen att ”neo-barn” blir friska och utvecklas som alla andra barn.

Utdrag ur berättelser skrivna av föräldrar till barn som vårdats på neonatalavdelning.

Föräldrar till Julie som vägde 1420 gram och föddes 10 veckor för tidigt.

”…. När vår dotter föddes för tidigt var frågorna avskalade till: Ska hon överleva? Inte tio fingrar, tio tår eller ”Vem liknar hon?”

Men det var inte ett tragiskt tv-reportage att få en för tidigt född, det var vår fina pyttelilla dotter och man såg snabbt förbi alla maskiner och slangar. Att tvätta och sprita händerna, pumpa ut mjölk och sondmata var tredje timme dygnet runt blev en rutin.

De flesta läser sig igenom barnets utveckling från vecka 31 till 40 – vi fick se den. I det tysta, ljusdämpade neonatallandskapet var det nästan som om vi klivit in i vår dotters värld, snarare än att hon tittat ut i vår.

… Att få ett för tidigt fött barn är nog alltid ångestfyllt, men tack vare den professionella neonatalvården kände vi oss ändå trygga i det otrygga och vår nu sju månader gamla dotter utvecklar sig fint…”

Föräldrar till enäggstvillingarna Filip och Felix, födda i gravididitetsvecka 26, och vägde 630 och 970 gram.

”Plötsligt stod tiden stilla. Vi var som i ett vakuum och det mesta blev betydelselöst. Det viktiga var att våra killar skulle klara sig. Det var en oerhört påfrestande första månad som pendlade mellan liv och död, mellan hopp och förtvivlan, mellan CPAP och respirator. Var det tillåtet att känna sorg för vad som hänt? Att få barn ska ju vara ett ögonblick med glädjetårar. Inte tårar av sorg, oro och rädsla. Timmar blev till dagar som sakta blev till veckor. Den enda kopplingen till verkligheten var vår då 8-åriga dotter Olivia hemma som också behövde sin mamma och pappa.

När killarna fick flytta till Huddinge Sjukhus som låg närmare vårt hem började hoppet sakta gro. Det skulle nog gå vägen.

Det har varit ett långt år, med mycket av sjukhusbesök, sondmatning, medicinering, pipande apnélarm, sömnlösa nätter och ständig oro, som man skulle önska att ingen behövde gå igenom.

Filip och Felix har båda klarat sig fantastiskt bra och är pigga och glada idag. Med tanke på den förstklassiga omvårdnad de fått på sjukhuset kändes det självklart att låta dem vara med i de forskningsstudier vi blev tillfrågade om. Det kändes bra att kunna ge tillbaka lite till sjukvården.”