Avhandling om betydelsen av tidig näringstillförsel till extremt för tidigt födda barn

En av våra första stipendiater, Elisabeth Stoltz Sjöström presenterade sin avhandling under förra året. Hennes forskning har uppmärksammat att vi kan förbättra näringstillförseln till de extremt för tidigt födda barnen. Läs här när hon berättar själv om sin forskning: Betydelsen av tidig näringstillförsel till extremt för tidigt födda barn. I mitt avhandlingsarbete, The impact of early nutrition on extremely preterm infants (Umeå universitet), har det tidiga näringsintaget och dess betydelse för tillväxt och hälsa hos extremt för tidigt födda barn undersökts. Vår nutritionsstudie är en understudie i det nationella projektet Extremely Preterm Infants in Sweden Study (EXPRESS). I det aktuella avhandlingsarbetet inkluderades 602 barn födda före 27 gestationsveckor i Sverige mellan 2004-2007.
Elisabeth Stoltz Sjöström

Elisabeth Stoltz Sjöström

Daglig tillförsel av enterala- och parenterala näringsprodukter samlades de första 28 levnadsdagarna, därefter för en dag per vecka (dag 35, 42 etc.) under resterande sjukhusvistelse. Alla uppgifter om barnens vikt, längd och huvudomfång samlades även in. Detaljerat näringsintag för 21332 individuella dagar samt 45789 tillväxtmätningar registrerades. Från den ursprungliga EXPRESS studien fick vi ta del av omfattande bakgrundsuppgifter som exempelvis sjuklighet och behandlingsinsatser. I medeltal var barnen födda i gestationsvecka 25 + 2 dagar och medelvikten var 765 gram. Barnen sjukhusvårdades i cirka tre månader och fick under denna tid sin huvudsakliga näring från bröstmjölk, olika näringsdropp och näringstillskott. Under den första levnadsmånaden fick 99 % av barnen bröstmjölk och nästan tre fjärdedelar av barnen fick bröstmjölk från sin mamma. Under vårdtiden fick barnen betydligt mindre energi och protein än det uppskattade behovet. Intagen av kalcium, fosfor, magnesium, zink, koppar, jod, folsyra och vitamin D var också lägre än det uppskattade behovet. Barnens tillväxt (vikt, längd och huvudomfång) under sjukhusvistelsen var mycket sämre än den normala fostertillväxten och det fanns en tydlig koppling mellan ett lågt energi- och proteinintag och en sämre tillväxt. Ett lågt intag av folsyra hade också samband med sämre tillväxt. Ett intressant fynd var sambandet mellan lågt energiintag under den första levnadsmånaden och ökad risk för prematuritetsretinopati, en ögonsjukdom som ofta drabbar dessa små barn. Svenska extremt för tidigt födda barn får en otillräcklig näringstillförsel. Genom att förbättra näringstillförseln under de första levnadsveckorna är det både möjligt att förebygga tillväxthämning och minska risken för svår ögonsjukdom. Studieresultaten har redan fått klinisk betydelse och ligger till grund för nya, bättre rutiner för näringsbehandling av extremt för tidigt födda barn i Sverige. Vidare undersöker vi den tidiga nutritionens betydelse för kognitiv utveckling hos dessa barn. Vi hoppas att ett förbättrat näringsintag kommer att ge bättre tillväxt, utveckling och senare hälsa till dessa små barn.   Elisabeth Stoltz Sjöström är leg.dietist och universitetslektor vid institutionen för kostvetenskap, Umeå universitet. Telefon: 090-786 50 07 E-post: elisabeth.stoltz.sjostrom@umu.se
Bild_ESS_avhandling

Bild på Elisabeths avhandlings framsida